Sommarhagens Gårdsmejeri erbjuder närproducerade och ekologiska getostar med unik smak.

Gården ligger i utkanten av Ryd i Ale kommun och drivs av Cecilia och Daniel Ferdinand. Här finns också våra två söner, Alvin och Vilmer, 28 härliga getter, avelsbockarna Jack och Tor samt sällskapsbocken Calvin samt vårt lilla mejeri där våra delikata getostar tar form. För oss är djurens hälsa och välbefinnande det viktigaste och glädjen över djuren är drivkraften i vår verksamhet.

När du köper en ost från Sommarhagens Gårdsmejeri får du inte bara en exklusiv smakupplevelse, du tar också ställning för småskaligt mathantverk som bygger på en sund djursyn. Samtidigt får du en naturlig produkt helt utan konstgjorda tillsatser!

Läs mer om våra getostar >>

Att de är duktiga på att rymma till exempel. Vi ser det som ett bevis på deras intelligens och nyfikenhet, de är smarta helt enkelt! Och alla vet vi ju att gräset är grönare på andra sidan? Vi är nu inne på vårt fjärde stängselalternativ och det har faktiskt hållit dem inne i över ett år (peppar, peppar). Men det har gått åt många gråa hår på vägen, att fånga in tjugotalet överlyckliga getter kräver både muskler, svett och tårar. Dessutom resulterar varje rymning i att både fruktträd och diverse andra godsaker hinner utplånas innan de är tillbaka i sin hage.

Att de äter på allt är ett annat rykte som delvis är sant. Någon hårtofs, några skosnören och en och annan tidning har väl strukit med, getterna använder nämligen munnen för att undersöka allt, därmed inte sagt att de alltid äter upp det. Tvätten har fått hänga ifred och någon aluminiumburk skulle de aldrig tugga i sig. Tvärtom är de ganska kräsna med maten och kan pilla ut varje liten pellets i havren om de inte är sugna.

Att getter luktar illa är däremot inte sant. Bocken luktar starkt vid brunsttider, ca en månad per år, men annars luktar de bara gott. Lantligt och gott.

Sist, men inte minst, är getter väldigt sociala och tillgivna djur. Var och en har sitt speciella läte och sina specifika egenheter. Vissa är busiga och andra lugna och alltid kelsugna. De älskar all uppmärksamhet de får och det är väl därför de är så populära i djurparker och 4H-gårdar.

Vi älskar dem för alla dessa egenskaper. Man har aldrig en tråkig dag när man vistas bland getter!

Hemma på gården bor 28 getter och 3 bockar.

Alla har givetvis namn och för oss, som tillbringar några timmar varje dag tillsammans med dem, är det lätt att se skillnad på de olika individerna. Många känner vi också igen på deras läte och deras speciella egenheter har vi fått lära oss genom erfarenhet. Här finns utbrytardrottningen, kelgrisen, trötter och bråkmakaren.

Djuren har alltid tillgång till både utevistelse i en stor hage och till inomhusmiljön i stallet. Vi stänger aldrig stalldörren utan de väljer själva var de vill vara och göra. Det är egentligen bara när det regnar som de kan hålla sig inne en hel dag annars brukar de var ute för det mesta. Såväl sommar som vinter brukar dock middagsluren föredras inomhus. Halmbädden verkar ge både värme vintertid och svalka heta sommardagar.

Hagarna består mest av ängsmark men med ett par kullar som uppskattas för klättring och bus mornar och kvällar. Eftersom favoritmaten är löv, barr och bark blir det riktig fest när vi fäller ett träd eller röjer sly åt dem.

Vid halv nio på morgonen mjölkas getterna. I samband med mjölkningen får de lite havre och korn, smakar mums tycker getterna som håller hullet bättre och så blir det lite lugnare och tystare för oss som mjölkar.

Åtta stycken åt gången går de upp på mjölkbordet. Högst i rang, alternativt minst och snabbast, kommer på först, de mer beskedliga i flocken får vänta på sin tur. Hela proceduren tar ca 1,5-2 timmar och avslutas med härligt hö.

På hösten släpper vi in en grann bock till getterna som de fjäskar och åmar sig för, för att få mest uppmärksamhet. Han har det hett om öronen ett par veckor, bocken, och gissa om han trivs med det! Två månader senare slutar vi att mjölka för att getterna ska få ordentlig vila innan det efter ytterligare tre månader, i mars månad, är dags för killning.

Då stänger vi av en del av stallet som vi inreder till BB med avskilda boxar för alla mammor med bebisar. De brukar få en eller två killingar var. Många föredrar att killa utomhus trots både snö och kyla men sedan envisas vi med att stänga in dem i en box ett par dagar för att de ska få lugn och ro och stärka banden så de inte tappar bort varandra i flocken.

Precis som för nyförlösta människor är den här perioden väldigt känslig och det gäller att ge mammorna bästa omvårdnad. Fint hö, extra vitaminer och lagom med mat behöver de för att må bra. Detta är den mest hektiska tiden på gården och samtidigt så vill man ju hinna med att få så mycket tid som möjligt med de ljuvliga små killingarna.

Killingarna får sedan gå med sina mammor och dia i minst åtta veckor. När det är dags att skilja dem åt släpper vi mammorna i en ny frodig hage vilket verkar lindra den värsta hjärtesorgen. Efter ett par dagar verkar de mest tycka det är skönt att slippa den många gånger oömma behandling de utsätts för av sina killingar.

Killingarna får gå i egen hage på sommarbete och tycker livet leker med ett helt gäng kompisar att busa med.

Getter har många rykten om sig, varav en hel del dessvärre är sanna…

Att de är duktiga på att rymma till exempel. Vi ser det som ett bevis på deras intelligens och nyfikenhet, de är smarta helt enkelt! Och alla vet vi ju att gräset är grönare på andra sidan? Vi är nu inne på vårt fjärde stängselalternativ och det har faktiskt hållit dem inne i över ett år (peppar, peppar). Men det har blivit många gråa hår på vägen; att fånga in tjugotalet överlyckliga getter kräver både muskler, svett och tårar. Dessutom resulterar varje rymning i att både fruktträd och diverse andra godsaker hinner utplånas innan de är tillbaka i sin hage.

Att de äter på allt är ett annat rykte som delvis är sant. Någon hårtofs, några skosnören och en och annan tidning har väl strukit med. Getterna använder nämligen munnen för att undersöka allt, därmed inte sagt att de alltid äter upp det. Tvätten har fått hänga ifred och någon aluminiumburk skulle de aldrig tugga i sig. Tvärtom är de ganska kräsna med maten och kan pilla ut varje liten pellets i havren om de inte är sugna.

Att getter luktar illa är däremot inte sant. Bocken luktar starkt vid brunsttider, ca en månad per år, men annars luktar de bara gott. Lantligt och gott!

Sist, men inte minst, är getter väldigt sociala och tillgivna djur. Var och en har sitt speciella läte och sina specifika egenheter. Vissa är busiga och andra lugna och alltid kelsugna. De älskar all uppmärksamhet de får och det är väl därför de är så populära i djurparker och 4H-gårdar.

Vi älskar dem för alla dessa egenskaper. Man har aldrig en tråkig stund när man vistas bland getter!

Det tillverkas tusentals varianter av getost i världen. Men även om getostar alla har den karaktäristiska getsmaken, den som gör getostarna unika jämfört med till exempel koostar, skiljer de sig ändå väldigt mycket åt i smak och konsistens. Olika förutsättningar för djuren, olika recept, viss skillnad i tillverkningsmetod och lagring gör att smaken skiljer sig mycket åt.

Det som vi ägnar oss åt kallas för småskaligt mathantverk vilket innebär att ostarna är handgjorda och råvarorna varsamt förädlade. Som alla hantverk är det unika produkter som är omöjliga att exakt reproducera från gång till gång. Det är här mycket av utmaningen och spänningen ligger. Vi vet aldrig exakt hur ostarna kommer att smaka trots att vi följer samma recept. Någon gång kanske vi har tagit ner lite extra sly och grenar till getterna som ger mjölken annorlunda smak och fettsammansättning än förra gången. En annan gång kanske temperaturen var en grad högre sista halvtimman av ystningen och en tredje gång var luftfuktigheten i lagringsutrymmet lite lägre. Detta och många, många andra faktorer påverkar själva slutresultatet.

Det du kan vara säker på är att ingen annan ost smakar exakt som den du köper från Sommarhagens Gårdsmejeri.

Vi är båda utbildade systemutvecklare som har jobbat med intranät och webbsajter på bland annat Volvo Cars, Stena Line, GNLD International och på egen firma. Vi är fortfarande mer (Daniel) eller mindre (Cissi) aktiva inom yrket. Men det kan inte hjälpas - hur bra arbetsplatsen och arbetsuppgifterna än är så är getter mycket roligare än datorer!

Vi brukar tacka vår lyckliga stjärna att vi är tillräckligt naiva för att starta ett sådant här projekt. Men visst har vi förbannat den många gånger också… Aldrig hade vi anat att vägen skulle bli så lång och krokig innan vi blev klara. Men nu när vi står här med vårt mejeri och våra härliga ostar känns det bara väldigt roligt!